Förseningsvite jämkades till noll

Om beställaren tar en försenad entreprenad i bruk ska avtalat förseningsvite jämkas. Ofta kvarstår en del av förseningsvitet, trots ett i princip fullständigt ibruktagande av entreprenaden. I en dom meddelad av Svea hovrätt den 31 januari 2025 (mål T 8169-19) jämkades dock vitet till noll kronor.

Av advokat Sven Albinsson och jur.kand. Ella Schäring

Jämkning av förseningsviten inom entreprenadjuridiken

I de flesta kommersiella entreprenadavtal finns ett avtalat förseningsvite kopplat till överskridande av kontraktstiden och/eller kopplat till olika deltider. Förenklat kan sägas att förseningsvitet dels är ett i förväg avtalat skadestånd för förseningen, dels utgör en sanktion mot entreprenören i form av en straffavgift för förseningen (negativt incitament). När förseningsvite avtalats har beställaren inte rätt till skadestånd för försening utöver det avtalade förseningsvitet.

Enligt AB 04 / ABT 06 kap 5 § 3 ska vitet jämkas i skälig mån om beställaren före färdigställandet har tagit entreprenaden eller del av entreprenaden i avsett bruk. Motsvarande gäller även om beställaren ”har haft en icke oväsentlig ekonomisk nytta av annat ibruktagande av entreprenaden eller del därav”.

Bestämmelsen i AB 04 / ABT 06 kap 5 § 3 utgår ifrån att det vore orimligt att beställaren har nytta av entreprenaden – genom att ta den i avsett bruk eller på annat sätt – samtidigt som fullt förseningsvite utgår. Jämkningsbestämmelsens syfte är således att skapa en proportionalitet och förhindra att orimliga förseningsviten utgår. Det framgår dock inte närmare av bestämmelsen hur jämkningen ska göras eller beräknas. Vägledning rörande detta får i stället hämtas från rättspraxis.

Av entreprenadjuridisk rättspraxis framgår att flera faktorer ska beaktas vid jämkning av förseningsvite enligt bestämmelsen i AB 04 / ABT 06 kap 5 § 3. En sådan faktor är i vilken mån entreprenaden har tagits i bruk och det kan då exempelvis beaktas hur stor del av entreprenaden som beställaren börjat använda. Endast den omständigheten att beställaren har tagit hela entreprenaden i avsett bruk föranleder inte att jämkning ska göras till noll. Exempel på andra faktorer som kan beaktas är mängden fel, deras allvarlighetsgrad och hur felen och/eller avhjälpandet av felen påverkar beställarens möjlighet att nyttja entreprenaden. Som exempel kan Svea hovrätts dom i mål T 526-16 (meddelad den 30 november 2016) nämnas, där domstolen jämkade förseningsvitet till 20 procent. Hovrätten beaktade särskilt att beställaren hade kunnat nyttja entreprenaden på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt sedan ibruktagandet, men konstaterade samtidigt att det hade förekommit vissa störningar i nyttjandet till följd av bland annat avhjälpandeåtgärder.

Jämkning till noll kronor

Nu aktuella mål T 8169-19 vid Svea hovrätt rörde nybyggnation av en skola. Entreprenören hade inte rätt till tidsförlängning och beställaren hade således, i enlighet med AB 04 kap 5 § 3, rätt till förseningsvite för varje påbörjad veckas försening.  

Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning om att vitet skulle jämkas till noll kronor från tidpunkten då beställaren tog entreprenaden i bruk, fram till dess att entreprenaden godkändes vid slutbesiktning. Domstolarna fastslog därvid att entreprenaden, när den togs i bruk av beställaren, i allt väsentligt var i samma skick som när den senare godkändes vid slutbesiktning. Med andra ord var entreprenaden redan vid ibruktagandet i sådant skick att beställaren skulle kunna bedriva den avsedda skolverksamheten. Entreprenören utförde inte heller några arbeten på entreprenaden mellan ibruktagandet och den godkända slutbesiktningen. Den omständighet att styrentreprenaden, som sedermera undantogs från slutbesiktningen, inte var färdigställd föranledde inte någon annan slutsats från domstolarna. När styrentreprenaden sedermera färdigställdes hade skolan använts under nästan ett helt år. Inte heller den omständigheten att ibruktagandet skedde under sommarlovet, då skolan inte användes för undervisning, föranledde någon annan slutsats än att jämkning skulle göras till noll kronor.

Slutsatser och entreprenadjuridisk reflektion

Svea hovrätt jämkade i detta fall förseningsvitet till noll kronor, men av annan rättspraxis framgår att det ofta kvarstår en mindre del av vitet även om beställaren har kunnat nyttja entreprenaden på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt. Vid bedömning av hur stor del av ett förseningsvite som ska jämkas bör bland annat beaktas om entreprenaden vid ibruktagandet var i ett ändamålsenligt skick, mängden fel, felens allvarlighetsgrad, om det förelegat några störningar från entreprenörens sida som påverkat beställarens möjlighet att nyttja entreprenaden såsom tänkt (t ex avhjälpandearbeten), m m.  

Vårt utbildningserbjudande inom entreprenadjuridik

WA Advokatbyrå erbjuder företagsanpassade kurser inom entreprenadjuridik med grund- och fortsättningskurser samt kurser inom något utvalt specifikt område. Kurserna ger er unik tillgång till kunskap som förmedlas genom en advokat som är specialiserad inom entreprenadrätt. Beskriv er organisation och de juridiska frågeställningar som er organisation vill fördjupa sig i, så skräddarsyr vi en utbildning för er.

Våra kurser/utbildningar vänder sig till dig som vill kompetensutvecklas inom ditt yrke och regelbundet kommer i kontakt med entreprenad- och konsulträtt. Kanske arbetar du på fastighetsägarsidan som anställd eller konsult. Du kan t ex ha en chefsbefattning, arbeta som bolagsjurist, förvaltare eller på samhällsbyggnadssidan inom en kommun.