Konsultuppdrag var inte felaktigt utfört
I en nyligen meddelad dom från Svea hovrätt, mål nummer T 3141-20, ogillades en kommuns skadeståndskrav mot en konsult. Konsulten hade åtagit sig att, för en kommuns räkning, upprätta bygghandlingar för upprustning av en damm, belägen i en park tillhörande kommunen. Standardavtalet ABK 09, viktig inom konsulträtt, utgjorde en integrerad del av parternas avtal.
Bygghandlingarna var ämnade att utgöra konstruktionsunderlag för den entreprenör som anlitades för att utföra arbetet. Efter att entreprenaden färdigställt, upptäcktes att det uppstått hål i dammduken vilket orsakat läckage.
Kommunen gjorde gällande att det förelåg fel och brister i de bygghandlingar som konsulten tillhandahållit och att konsulten var skyldig att ersätta kommunen för den skada som konsulten orsakat kommunen, varvid kommunen hänvisade till ABK 09 kap 5 § 1.
Reflektioner rörande en dom av Svea Hovrätt kring påstådda fel och brister i de bygghandlingar som konsulten levererat till kommunen
Av advokat Sven Albinsson och jur. kand. Elin Johansson
Omständigheterna kring konsultens leverans
De bygghandlingar konsulten tillhandahöll kommunen med bestod bland annat av en teknisk beskrivning med mängdförteckning, ritningar m. m. En entreprenad upphandlades sedan med utgångspunkt i dessa handlingar.
En grundläggande princip inom entreprenadrätten är att den part som tillhandahåller tekniska lösningar ansvarar för deras riktighet. Detta gäller såväl vid utförandeentreprenader som vid totalentreprenader (jmf bland annat AB 04 kap 1 §§ 1 och 6 samt ABT 06 kap 1 §§ 6 och 8). I aktuellt fall innebär det att kommunen – gentemot entreprenören – ansvarade för de tekniska lösningar som kommunen tillhandahållit, vilka i sin tur tagits fram av konsulten.
Kommunen var av uppfattningen att konsulten hade föreskrivit en dammduk som inte finns. Kommunen ansåg vidare att konsulten underlåtit att inkludera leverantörens installationsmanual i handlingarna, underlåtit att föreskriva ett fordonsförbud ovanpå dammduken samt underlåtit att projektera erforderlig grundkonstruktion för sälskulpturer. Därutöver ansåg kommunen att konsulten föreskrivit ett alltför vasst och grovt material under och ovan dammduken. Vidare menade kommunen att konsulten föreskrivit en alltför tunn geotextil.
I ljuset av ovanstående gjorde kommunen gällande att konsulten brustit i sin fackmässighet och åsidosatt sedvanlig omsorg vid genomförandet av uppdraget. Kommunen yrkade därför skadestånd för de merkostnader som uppkommit i och med läckaget i dammen och det påstått felaktigt utförda konsultuppdraget.
Konsulten, å sin sida, menade att det inte förelåg några fel eller brister i bygghandlingarna och bestred kommunens krav. Vidare menade konsulten att även om konsulten skulle anses ha förfarit vårdslöst saknas det orsakssamband mellan sådan vårdslöshet och kommunens ekonomiska krav. Därutöver menade konsulten att kommunen inte framställt skadeståndsanspråk i rätt tid, varför kommunens eventuella rätt till skadestånd skulle anses vara preskriberad.
Konsultansvar enligt ABK 09 kap 5 § 1
Hovrätten hade att pröva dels huruvida konsulten brustit i den fackmässighet och omsorg som föreskrivs i ABK 09, dels om skadeståndsansvar förelåg till följd av Konsultens vårdslöshet enligt ABK 09 kap. 5 § 1.
Inledningsvis konstaterade hovrätten att det åligger kommunen att styrka att konsulten förevarit vårdslöst på så sätt som kommunen påstod, vilket är i enlighet med ABK 09 kap 5 § 1.
ABK 09 kap. 5 § 1 lyder enligt följande:
”Konsulten ansvarar, med nedan angivna begränsningar, för skada som denne orsakat beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av sedvanlig omsorg eller annan vårdslöshet vid genomförandet av uppdraget. Har beställaren visat att skada uppstått och gjort sannolikt att skadan beror på en felaktighet i konsultens handlingar eller en underlåtenhet av konsulten, ska konsulten för att fria sig från ansvar visa att han inte är ansvarig för skadan.”
En fråga som ibland uppkommer är vad som, mer konkret, utgör avsteg ifrån ovan nämnda bestämmelse i ABK 09 kap 5 § 1. Hovrätten konstaterade i domen att vårdslöshet utgör ”varje beteende som inte svarar mot vad man kan ha rätt att kräva av en normalt fackkunnig, erfaren, ansvarskännande och förutseende konsult”. Hovrätten exemplifierade detta och konstaterade att det kan vara fråga om ”avvikelser från vad som kan anses vara normalt förekommande, erfarenhetsmässigt lämpliga tekniska lösningar”. Vår uppfattning är att hovrättens beskrivning nog inte bara bör inskränkas till just begreppet vårdslöshet, utan mer generellt beskriver vilka krav som en beställare har rätt att ställa på en konsult med stöd av ABK 09 kap 5 § 1 samt kap 2 § 1.
Hovrätten prövar huruvida fel eller brister föreligger i konsultens bygghandlingar
Det ankommer på beställaren att visa att konsulten brustit i fackmässighet, agerat vårdslöst eller på annat sätt brustit i sin omsorg. Hovrätten konstaterade att det förvisso framkommit vissa otydligheter i de föreskrifter som konsulten ansvarat för avseende val av dammduk. Utredningen har emellertid, enligt hovrätten, påvisat att dessa otydligheter inte inneburit en skillnad i realiteten, varför hovrätten fastslog att dessa inte kan anses som felaktiga eller bristfälliga.
Avseende fråga om ett för ”grovt och vasst” material under duken konstaterade hovrätten att delad mening mellan sakkunniga råder. Vad gäller geotextilen konstaterade hovrätten att projekteringen avviker från den rekommendation som installationsmanualen föreskrivit, men däremot är förenlig med produktinformationen. Vad gäller sälskulpturerna ansåg hovrätten att kommunen inte styrkt att konsulten underlåtit att projektera en erforderlig grundkonstruktion för dessa. Sammanfattningsvis konstaterade hovrätten att de divergerande meningarna har gjort det svårare att bedöma betydelsen av materialvalet i målet. Oaktat fann hovrätten att den sammantagna utredningen inte ger tillräckligt stöd för kommunens uppfattning.
I fråga om förbudet mot fordonstrafik ovanpå dammduken konstaterade hovrätten att konsulten föreskrivit att stor försiktighet ovanpå dammduken skulle vidtas av entreprenören, vid utförandet av sin entreprenad. I ljuset av att entreprenaden ansågs vara så pass stor att det var motiverat att fordon användes, men inte så pass stor att det inte fanns andra alternativ, får konsultens föreskrift förstås såsom att det krävs särskilda försiktighetsåtgärder. Givet hur bygghandlingarna utformats och att det i målet varit ostridigt att det ålegat entreprenören att välja arbetsmetod, konstaterade hovrätten att det ålegat entreprenören att försäkra sig om att metodvalet varit lämpligt. Hovrätten konstaterade att en fackmässig entreprenör borde ha valt en annan metod för utläggning av makadamlagret ovanpå duken än med hjälp av fordon.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis fann varken tingsrätten eller hovrätten att kommunen visat att konsulten inte uppfyllt kraven på fackmässigt utförande, och/eller omsorgsplikten i övrigt, i ABK 09 kap 2 § 1 och kap 5 § 1. Det har inte heller visats att det förelegat fel eller brister i de bygghandlingar som konsulten ansvarat för.
Snarare går att läsa mellan raderna att hovrätten – i vart fall vad avser en av delfrågorna i målet – anser att ett så kallat utförandefel föreligger i entreprenörens arbeten. Mycket grovt sammanfattat innebär det att när entreprenören har en valmöjlighet (t ex vilken arbetsmetod man ska välja för att utföra en av beställaren föreskriven teknisk lösning), så är entreprenören skyldig att utföra arbetet fackmässigt (jmf AB 04 / ABT 06 kap 2 § 1).
Rådgivning inom entreprenadrätt
WA Advokatbyrå är experter inom entreprenadrätt och bistår regelbundet beställare och entreprenörer med rådgivning rörande entreprenadrättsliga frågeställningar. Vi utgör stöd vid avtalsförhandlingar och under pågående entreprenader. Vid tvist företräder vi våra klienter i domstolar och skiljenämnder.
Vårt utbildningserbjudande inom entreprenadjuridik och konsulträtt
WA Advokatbyrå erbjuder kurser inom entreprenadjuridik med grund- och fortsättningskurser samt kurser inom något utvalt specifikt område. Relevant i kontexten av denna artikel har vi kursen Konsulträtt (ABK 09) som tar utgångspunkt i standardavtalet ABK 09 och ger kursdeltagaren nödvändiga kunskaper om konsultupphandling, ABK 09 samt praktiska frågor som ofta uppkommer i samband med konsultuppdragets utförande.
Ni kan samla ihop kollegor så tar vi fram en utbildning anpassad efter just de juridiska frågeställningar som er organisation vill fördjupa sig i.
Våra kurser/utbildningar vänder sig till dig som vill kompetensutvecklas inom ditt yrke och regelbundet kommer i kontakt med entreprenad- och konsulträtt. Kanske arbetar du på fastighetsägarsidan som anställd eller konsult. Du kan t ex ha en chefsbefattning, arbeta som bolagsjurist, förvaltare eller på samhällsbyggnadssidan inom en kommun.
Konsult och beställare bundna av ABK-avtal på grund av agerande
En beställare riktade skadeståndskrav för fel i bygghandlingar mot en konsult trots att parterna inte ingått något skriftligt avtal. Konsulten invände att parterna inte hade något avtalsförhållande och att beställaren därför saknade möjlighet att framställa krav. Beställaren gjorde gällande att parterna ingått ett avtal genom deras agerande och konsultens passivitet. Hovrätten gick slutligen på beställarens linje och fastslog att parterna hade ingått ett avtal med samma innehåll som ett konsultavtal mellan andra parter och att beställaren därför hade rätt till skadestånd enligt ABK 96.
Av advokat Sven Albinsson och jur.kand. Amanda Karman
Avtalsingående och standardavtal
Ett avtal uppstår normalt genom att anbud och accept utväxlas mellan parterna; i entreprenadsammahang vanligtvis genom att beställaren accepterar entreprenörens anbud. Centralt i den allmänna avtalsrätten är den så kallade viljeteorin, vilken innebär att båda parter blir bundna av ett avtal eftersom de båda uttryckt en vilja att bli bundna. I vissa fall kan dock avtalsbundenhet uppstå utan en uttryckt viljeförklaring, vilket kan skapa osäkerhet under en entreprenad.
Ett exempel på detta är konkludent handlande, där en part genom sitt agerande/handlande ger uttryck för att man anser att ett avtal har ingåtts. Exempelvis kan en anbudsmottagare börja uppfylla de förpliktelser som anbudsgivaren uppställt. Om anbudsgivaren då förhåller sig passiv istället för att påpeka att parterna inte har ett avtal, kan parterna anses bundna av avtalet trots att det inte finns någon uttrycklig accept av anbudet.
Muntliga avtal medför ofta praktiska problem och osäkerhet eftersom det kan vara svårt att bevisa både att ett avtal existerar och vad som i sådant fall utgör avtalsinnehåll. Det är därför alltid säkrast att ingå skriftliga avtal. För att ett standardavtal – såsom till exempel AB 04, ABT 06 eller ABK 09 – ska vara del av ett avtalsförhållande krävs i de flesta fall att parterna uttryckligen hänvisar till standardavtalet i sitt skriftliga avtal eller på annat sätt tydligt kommer överens om att standardavtalet ska tillämpas.
Bakgrund i målet
Mål T 1234-23 vid Hovrätten för Västra Sverige rörde en större byggnation med flera olika delar där ett moderbolag, dess dotterbolag och en region ägde varsin del i byggnadsprojektet. Dotterbolaget hade ingått ett uppdragsavtal som anslöt till ABK 96 med en konsult. Detta konsultuppdrag, som i målet har benämnts ”Uppdragsavtalet”, omfattade att ta fram projekthandlingar inklusive bland annat bygghandlingar.
Moderbolaget ingick senare ett avtal med regionen som i målet har benämnts ”Avsiktsförklaringen”. Av Avsiktsförklaringen framgick bland annat att regionen och moderbolaget/dotterbolaget skulle vara byggherrar för egen del, det vill säga att de skulle äga och svara för sina respektive delar i det totala byggnadsprojektet.
I förhållande till den del av byggnadsprojektet som regionen ägde, innehöll bygghandlingarna som konsultbolaget tagit fram fel. Regionen riktade därför ett skadeståndskrav mot konsultbolaget. Eftersom regionen inte var part i det skriftliga Uppdragsavtalet prövade hovrätten frågan om regionen kunde anses ha ingått ett avtal med konsultbolaget som motsvarade det uppdragsavtal som konsultbolaget ursprungligen hade ingått med dotterbolaget.
Hovrättens bedömning
Hovrätten kom fram till att regionen och konsultbolaget ingått ett avtal motsvarande Uppdragsavtalet, trots att det inte fanns något skriftligt avtal mellan dessa parter. För att komma fram till denna slutsats vägde hovrätten samman flera omständigheter som tillsammans indikerade att regionen var självständig avtalspart till konsultbolaget.
Hovrätten lyfte därvid bland annat fram att:
– regionen fick en alltmer självständig roll gentemot konsultbolaget efter Avsiktsförklaringen,
– byggprojektet hanterades som två separata projekt,
– konsultbolaget upprättade handlingar åt både moderbolaget/dotterbolaget samt regionen,
– konsultbolaget satte regionens logotyp på de ritningar som avsåg regionens del av byggnadsprojektet,
– konsultbolaget föreslog separata prisjusteringar för respektive uppdrag i ett e-postmeddelande,
– konsultbolaget fakturerade direkt till regionen, samt att
– både regionen och moderbolaget/dotterbolaget angavs som kunder på konsultbolagets hemsida.
Dessutom beaktade hovrätten att konsultbolaget efter regionens reklamation dröjde flera månader med att invända mot regionens behörighet att reklamera fel, vilket hovrätten menade gav stöd för att konsultbolaget uppfattat att regionen var en självständig part.
Hovrätten ansåg vidare att konsultens invändning om att det inte finns något skriftligt avtal mellan parterna saknade betydelse i sammanhanget, eftersom det inte är ovanligt att konsultavtal är muntliga.
I målet var regionen och konsultbolaget eniga om att ABK 96 skulle tillämpas i avtalsförhållandet mellan dem, för det fall domstolen skulle komma fram till att ett sådant avtalsförhållande förelåg.
Slutsatser
Domen är ett uttryck för principerna i den allmänna avtalsrätten, sammanfattat innebärandes att ett avtal kan ingås utan skriftligt underlag om parterna agerar såsom att ett avtal existerar (konkludent handlande). I domen var tvistefrågan om det fanns ett avtalsförhållande eller inte mellan parterna, men det är inte ovanligt att en beställare eller entreprenörs agerande under entreprenadtiden på olika sätt kan få avtalsverkan i förhållande till ett befintligt skriftligt avtal mellan parterna. Det kan till exempel handla om att parterna väljer att hantera en viss fråga på ett annat sätt än vad som stipuleras i det skriftliga entreprenadavtalet.
För att undvika sådan avtalsbundenhet är det viktigt att fundera igenom vilka signaler ens egna handlingar skickar till den andre parten. Det är också tillrådligt att invända om den andre partens handlingar indikerar att denne uppfattar att ett avtal ingåtts eller att ett befintligt avtal förändrats. Sådan invändning kan enklast göras genom att skriftligen klargöra att man själv är av motsatt uppfattning. Domen är intressant eftersom den ger konkreta exempel på ageranden som – enskilt eller tillsammans – kan innebära att ett avtal ingåtts genom konkludent handlande.
Vårt utbildningserbjudande inom entreprenadjuridik
WA Advokatbyrå erbjuder företagsanpassade kurser inom entreprenadjuridik med grund- och fortsättningskurser samt kurser inom något utvalt specifikt område. Samla ihop kollegor så tar vi tar fram en utbildning som är anpassad efter just de juridiska frågeställningar som er organisation vill fördjupa sig i.
Våra kurser/utbildningar vänder sig till dig som vill kompetensutvecklas inom ditt yrke och regelbundet kommer i kontakt med entreprenad- och konsulträtt. Kanske arbetar du på fastighetsägarsidan som anställd eller konsult. Du kan t ex ha en chefsbefattning, arbeta som bolagsjurist, förvaltare eller på samhällsbyggnadssidan inom en kommun.
Hovrättsdom klargör kring konsultansvarskrav
Reflektioner rörande förutsättningar för konsultansvarskrav. Om en skada uppstår på grund av fel i ett konsultuppdrag så har beställaren under vissa förutsättningar rätt att få ersättning för skadan från konsulten. En helt grundläggande förutsättning som måste vara uppfylld är att beställaren har framställt krav mot konsulten inom rätt tid.
I en mellandom från Svea hovrätt prövade domstolen om en konsultförmedlare – i egenskap av mellanhand – kunde använda ett meddelande som beställaren skickat till konsulten, som sitt eget meddelande innefattandes skadeståndskrav.
Av advokat Sven Albinsson och jur. kand. Lucas Rasmusson
Bakgrund till tvisten
En beställare hade ingått ramavtal med en konsultförmedlare om tillhandahållande av vissa konsulttjänster. Konsultförmedlaren hade sedan ingått ytterligare ett ramavtal med ett konsultbolag som i praktiken agerande som en underkonsult.
Beställaren och konsultbolaget hade inget avtalsförhållande sinsemellan, utan båda hade varsitt avtal med konsultförmedlaren. De två avtalen med konsultförmedlaren var i huvudsak likalydande och anslöt båda till standardavtalet ABK 09.
Tvisten (målnummer T 6836–21) handlade om att konsultbolaget hade tagit fram bygghandlingar som påstods innehålla fel och brister, vilka påstods orsakat beställaren en ekonomisk skada. Beställaren riktade skadeståndskrav mot konsultförmedlaren som i sin tur riktade krav mot konsultbolaget.
Parterna var överens om att beställaren hade framställd krav mot sin avtalspart (konsultförmedlaren) i rätt tid. Tvistefrågan i mellandomen rörde istället huruvida konsultförmedlaren hade framställt skadeståndskrav mot konsulten inom avtalade frister.
Konsultförmedlarens meddelande
Konsultförmedlaren hänvisade till ett e-postmeddelande som beställaren hade skickat till konsultbolaget. I meddelandet informerade beställaren konsultbolaget om att konsultbolaget inte hade levererat kompletta bygghandlingar och att handlingarna innehöll brister vilka eventuellt kunde medföra en skada. Konsultförmedlaren hade alltså själv inte skickat något meddelande till konsultbolaget, utan hänvisade till beställarens meddelande.
Konsultförmedlaren gjorde också gällande att parterna hade en muntlig överenskommelse om att beställaren och konsultbolaget skulle hantera skadeståndskraven sinsemellan och inte via konsultförmedlaren.
Förutsättningarna för att ett skadeståndskrav ska anses vara framställt i rätt tid
Hovrätten redogjorde i domen utförligt för innehållet i ABK 09 kap. 5 § 6, som reglerar inom vilka frister skadeståndskrav måste framställas. Sammanfattningsvis konstaterade hovrätten att följande förutsättningar måste vara uppfyllda:
- Beställaren måste ha framställt ett krav mot konsulten inom tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter det att beställaren fått kännedom om skadan,
- beställaren måste, i meddelandet om skadestånd, ange det huvudsakliga händelseförloppet som ligger till grund för kravet, och
- beställaren måste tydligt ange att han, genom meddelandet, framställer ett skadeståndsanspråk mot konsulten.
Hovrätten påpekade också att det är beställaren som har bevisbördan för att förutsättningarna enligt ABK 09 kap. 5 § 6 är uppfyllda.
Hovrättens bedömning
I det aktuella fallet ansåg hovrätten att konsultförmedlaren inte hade bevisat att meddelandet uppfyllde förutsättningarna för preskriptionsavbrott. Konsultförmedlaren hade därför inte rätt till någon ersättning.
Hovrätten klargjorde att konsultförmedlaren inte hade lyckats bevisa att det fanns någon muntlig överenskommelse att skadeståndskrav skulle kunna framställas direkt till konsultbolaget från beställaren. Konsultförmedlaren hade inte heller på något annat sätt lyckats visa att konsultbolaget godtagit en sådan ordning genom sitt agerande eller passivitet. Hovrätten konstaterade även att det inte fanns något som talade för att det förelåg någon intressegemenskap som gav konsultförmedlaren rätt att tillgodogöra sig beställarens meddelande.
Hovrätten konstaterade vidare att även om konsultförmedlaren hade haft rätt att tillgodogöra sig beställarens meddelanden, så uppfyllde det nu aktuella meddelandet ändå inte kraven i ABK 09 kap. 5 § 6. Meddelandet som konsultförmedlaren hänvisat till hade t ex inte specificerat att det faktiskt uppstått en ekonomisk skada eller vem som hade drabbats av den. Det framgick inte heller vem som skulle vara ansvarig för skadan eller att det riktas något anspråk på ersättning mot konsultbolaget.
Sammanfattningsvis konstaterade hovrätten att konsultförmedlarens rätt att göra anspråk på skadestånd mot konsultbolaget hade gått förlorad eftersom krav inte framställts i tid.
Konsulträttslig reflektion
Av hovrättsavgörandet framgår att när det kommer till mellanhandslösningar och förmedlingskonsulter så behöver konsultförmedlaren framställa sina egna krav mot konsultbolaget för att dessa ska ha juridisk verkan. Motsvarande gäller då även i ett rent underkonsultsavtal och enligt vår uppfattning även i de flesta andra civilrättsliga avtal (som bekant är det viktigt att man följer avtalskedjan).
Hovrättsavgörandet belyser också vikten av att beställarens skadeståndskrav faktiskt är ett skadeståndskrav. ”Skadeståndskrav” där beställaren av olika anledningar försöker uttrycka sig diplomatiskt eller uttrycker sig alltför vagt, leder ofta till att beställarens meddelande inte kvalificerar sig för att utgöra ett skadeståndskrav. Efter så lite som tre månader (se ovan) får detta – i ett avtal baserat på ABK 09 – till följd att beställaren förlorar rätten till skadestånd även om han har rätt i sak. Någon möjlighet för beställaren att senare ”läka” formaliabristerna finns inte.
Juridisk rådgivning kring entreprenad- och konsulträtt
Är ni beställare emot konsulter i entreprenadprojekt och behöver rådgivning för att reda ut lagliga aspekter kring projektet kan ni vända er till WA Advokatbyrå. Vi är experter inom entreprenad- och konsulträtt och bistår regelbundet beställare inom kommun, privata fastighetsägare eller samhällsbyggnadsbolag.
Vi bistår också regelbundet entreprenörer med att granska avtal för att identifiera risker och i vissa fall möjligheter som uppstår på grund av beställarens oklarheter.
Vårt utbildningserbjudande inom entreprenadjuridik
WA Advokatbyrå erbjuder kurser inom entreprenadjuridik med grund- och fortsättningskurser samt kurser inom något utvalt specifikt område. Ni kan samla ihop kollegor och vi tar fram en utbildning som är anpassad efter just de juridiska frågeställningar som er organisation vill fördjupa sig i.
Våra kurser/utbildningar vänder sig till dig som vill kompetensutvecklas inom ditt yrke och regelbundet kommer i kontakt med entreprenad- och konsulträtt. Kanske arbetar du på fastighetsägarsidan som anställd eller konsult. Du kan t ex ha en chefsbefattning, arbeta som bolagsjurist, förvaltare eller på samhällsbyggnadssidan inom en kommun.