Konsultuppdrag var inte felaktigt utfört
I en nyligen meddelad dom från Svea hovrätt, mål nummer T 3141-20, ogillades en kommuns skadeståndskrav mot en konsult. Konsulten hade åtagit sig att, för en kommuns räkning, upprätta bygghandlingar för upprustning av en damm, belägen i en park tillhörande kommunen. Standardavtalet ABK 09, viktig inom konsulträtt, utgjorde en integrerad del av parternas avtal.
Bygghandlingarna var ämnade att utgöra konstruktionsunderlag för den entreprenör som anlitades för att utföra arbetet. Efter att entreprenaden färdigställt, upptäcktes att det uppstått hål i dammduken vilket orsakat läckage.
Kommunen gjorde gällande att det förelåg fel och brister i de bygghandlingar som konsulten tillhandahållit och att konsulten var skyldig att ersätta kommunen för den skada som konsulten orsakat kommunen, varvid kommunen hänvisade till ABK 09 kap 5 § 1.
Reflektioner rörande en dom av Svea Hovrätt kring påstådda fel och brister i de bygghandlingar som konsulten levererat till kommunen
Av advokat Sven Albinsson och jur. kand. Elin Johansson
Omständigheterna kring konsultens leverans
De bygghandlingar konsulten tillhandahöll kommunen med bestod bland annat av en teknisk beskrivning med mängdförteckning, ritningar m. m. En entreprenad upphandlades sedan med utgångspunkt i dessa handlingar.
En grundläggande princip inom entreprenadrätten är att den part som tillhandahåller tekniska lösningar ansvarar för deras riktighet. Detta gäller såväl vid utförandeentreprenader som vid totalentreprenader (jmf bland annat AB 04 kap 1 §§ 1 och 6 samt ABT 06 kap 1 §§ 6 och 8). I aktuellt fall innebär det att kommunen – gentemot entreprenören – ansvarade för de tekniska lösningar som kommunen tillhandahållit, vilka i sin tur tagits fram av konsulten.
Kommunen var av uppfattningen att konsulten hade föreskrivit en dammduk som inte finns. Kommunen ansåg vidare att konsulten underlåtit att inkludera leverantörens installationsmanual i handlingarna, underlåtit att föreskriva ett fordonsförbud ovanpå dammduken samt underlåtit att projektera erforderlig grundkonstruktion för sälskulpturer. Därutöver ansåg kommunen att konsulten föreskrivit ett alltför vasst och grovt material under och ovan dammduken. Vidare menade kommunen att konsulten föreskrivit en alltför tunn geotextil.
I ljuset av ovanstående gjorde kommunen gällande att konsulten brustit i sin fackmässighet och åsidosatt sedvanlig omsorg vid genomförandet av uppdraget. Kommunen yrkade därför skadestånd för de merkostnader som uppkommit i och med läckaget i dammen och det påstått felaktigt utförda konsultuppdraget.
Konsulten, å sin sida, menade att det inte förelåg några fel eller brister i bygghandlingarna och bestred kommunens krav. Vidare menade konsulten att även om konsulten skulle anses ha förfarit vårdslöst saknas det orsakssamband mellan sådan vårdslöshet och kommunens ekonomiska krav. Därutöver menade konsulten att kommunen inte framställt skadeståndsanspråk i rätt tid, varför kommunens eventuella rätt till skadestånd skulle anses vara preskriberad.
Konsultansvar enligt ABK 09 kap 5 § 1
Hovrätten hade att pröva dels huruvida konsulten brustit i den fackmässighet och omsorg som föreskrivs i ABK 09, dels om skadeståndsansvar förelåg till följd av Konsultens vårdslöshet enligt ABK 09 kap. 5 § 1.
Inledningsvis konstaterade hovrätten att det åligger kommunen att styrka att konsulten förevarit vårdslöst på så sätt som kommunen påstod, vilket är i enlighet med ABK 09 kap 5 § 1.
ABK 09 kap. 5 § 1 lyder enligt följande:
”Konsulten ansvarar, med nedan angivna begränsningar, för skada som denne orsakat beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av sedvanlig omsorg eller annan vårdslöshet vid genomförandet av uppdraget. Har beställaren visat att skada uppstått och gjort sannolikt att skadan beror på en felaktighet i konsultens handlingar eller en underlåtenhet av konsulten, ska konsulten för att fria sig från ansvar visa att han inte är ansvarig för skadan.”
En fråga som ibland uppkommer är vad som, mer konkret, utgör avsteg ifrån ovan nämnda bestämmelse i ABK 09 kap 5 § 1. Hovrätten konstaterade i domen att vårdslöshet utgör ”varje beteende som inte svarar mot vad man kan ha rätt att kräva av en normalt fackkunnig, erfaren, ansvarskännande och förutseende konsult”. Hovrätten exemplifierade detta och konstaterade att det kan vara fråga om ”avvikelser från vad som kan anses vara normalt förekommande, erfarenhetsmässigt lämpliga tekniska lösningar”. Vår uppfattning är att hovrättens beskrivning nog inte bara bör inskränkas till just begreppet vårdslöshet, utan mer generellt beskriver vilka krav som en beställare har rätt att ställa på en konsult med stöd av ABK 09 kap 5 § 1 samt kap 2 § 1.
Hovrätten prövar huruvida fel eller brister föreligger i konsultens bygghandlingar
Det ankommer på beställaren att visa att konsulten brustit i fackmässighet, agerat vårdslöst eller på annat sätt brustit i sin omsorg. Hovrätten konstaterade att det förvisso framkommit vissa otydligheter i de föreskrifter som konsulten ansvarat för avseende val av dammduk. Utredningen har emellertid, enligt hovrätten, påvisat att dessa otydligheter inte inneburit en skillnad i realiteten, varför hovrätten fastslog att dessa inte kan anses som felaktiga eller bristfälliga.
Avseende fråga om ett för ”grovt och vasst” material under duken konstaterade hovrätten att delad mening mellan sakkunniga råder. Vad gäller geotextilen konstaterade hovrätten att projekteringen avviker från den rekommendation som installationsmanualen föreskrivit, men däremot är förenlig med produktinformationen. Vad gäller sälskulpturerna ansåg hovrätten att kommunen inte styrkt att konsulten underlåtit att projektera en erforderlig grundkonstruktion för dessa. Sammanfattningsvis konstaterade hovrätten att de divergerande meningarna har gjort det svårare att bedöma betydelsen av materialvalet i målet. Oaktat fann hovrätten att den sammantagna utredningen inte ger tillräckligt stöd för kommunens uppfattning.
I fråga om förbudet mot fordonstrafik ovanpå dammduken konstaterade hovrätten att konsulten föreskrivit att stor försiktighet ovanpå dammduken skulle vidtas av entreprenören, vid utförandet av sin entreprenad. I ljuset av att entreprenaden ansågs vara så pass stor att det var motiverat att fordon användes, men inte så pass stor att det inte fanns andra alternativ, får konsultens föreskrift förstås såsom att det krävs särskilda försiktighetsåtgärder. Givet hur bygghandlingarna utformats och att det i målet varit ostridigt att det ålegat entreprenören att välja arbetsmetod, konstaterade hovrätten att det ålegat entreprenören att försäkra sig om att metodvalet varit lämpligt. Hovrätten konstaterade att en fackmässig entreprenör borde ha valt en annan metod för utläggning av makadamlagret ovanpå duken än med hjälp av fordon.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis fann varken tingsrätten eller hovrätten att kommunen visat att konsulten inte uppfyllt kraven på fackmässigt utförande, och/eller omsorgsplikten i övrigt, i ABK 09 kap 2 § 1 och kap 5 § 1. Det har inte heller visats att det förelegat fel eller brister i de bygghandlingar som konsulten ansvarat för.
Snarare går att läsa mellan raderna att hovrätten – i vart fall vad avser en av delfrågorna i målet – anser att ett så kallat utförandefel föreligger i entreprenörens arbeten. Mycket grovt sammanfattat innebär det att när entreprenören har en valmöjlighet (t ex vilken arbetsmetod man ska välja för att utföra en av beställaren föreskriven teknisk lösning), så är entreprenören skyldig att utföra arbetet fackmässigt (jmf AB 04 / ABT 06 kap 2 § 1).
Rådgivning inom entreprenadrätt
WA Advokatbyrå är experter inom entreprenadrätt och bistår regelbundet beställare och entreprenörer med rådgivning rörande entreprenadrättsliga frågeställningar. Vi utgör stöd vid avtalsförhandlingar och under pågående entreprenader. Vid tvist företräder vi våra klienter i domstolar och skiljenämnder.
Vårt utbildningserbjudande inom entreprenadjuridik och konsulträtt
WA Advokatbyrå erbjuder kurser inom entreprenadjuridik med grund- och fortsättningskurser samt kurser inom något utvalt specifikt område. Relevant i kontexten av denna artikel har vi kursen Konsulträtt (ABK 09) som tar utgångspunkt i standardavtalet ABK 09 och ger kursdeltagaren nödvändiga kunskaper om konsultupphandling, ABK 09 samt praktiska frågor som ofta uppkommer i samband med konsultuppdragets utförande.
Ni kan samla ihop kollegor så tar vi fram en utbildning anpassad efter just de juridiska frågeställningar som er organisation vill fördjupa sig i.
Våra kurser/utbildningar vänder sig till dig som vill kompetensutvecklas inom ditt yrke och regelbundet kommer i kontakt med entreprenad- och konsulträtt. Kanske arbetar du på fastighetsägarsidan som anställd eller konsult. Du kan t ex ha en chefsbefattning, arbeta som bolagsjurist, förvaltare eller på samhällsbyggnadssidan inom en kommun.
Hovrättsdom klargör kring konsultansvarskrav
Reflektioner rörande förutsättningar för konsultansvarskrav. Om en skada uppstår på grund av fel i ett konsultuppdrag så har beställaren under vissa förutsättningar rätt att få ersättning för skadan från konsulten. En helt grundläggande förutsättning som måste vara uppfylld är att beställaren har framställt krav mot konsulten inom rätt tid.
I en mellandom från Svea hovrätt prövade domstolen om en konsultförmedlare – i egenskap av mellanhand – kunde använda ett meddelande som beställaren skickat till konsulten, som sitt eget meddelande innefattandes skadeståndskrav.
Av advokat Sven Albinsson och jur. kand. Lucas Rasmusson
Bakgrund till tvisten
En beställare hade ingått ramavtal med en konsultförmedlare om tillhandahållande av vissa konsulttjänster. Konsultförmedlaren hade sedan ingått ytterligare ett ramavtal med ett konsultbolag som i praktiken agerande som en underkonsult.
Beställaren och konsultbolaget hade inget avtalsförhållande sinsemellan, utan båda hade varsitt avtal med konsultförmedlaren. De två avtalen med konsultförmedlaren var i huvudsak likalydande och anslöt båda till standardavtalet ABK 09.
Tvisten (målnummer T 6836–21) handlade om att konsultbolaget hade tagit fram bygghandlingar som påstods innehålla fel och brister, vilka påstods orsakat beställaren en ekonomisk skada. Beställaren riktade skadeståndskrav mot konsultförmedlaren som i sin tur riktade krav mot konsultbolaget.
Parterna var överens om att beställaren hade framställd krav mot sin avtalspart (konsultförmedlaren) i rätt tid. Tvistefrågan i mellandomen rörde istället huruvida konsultförmedlaren hade framställt skadeståndskrav mot konsulten inom avtalade frister.
Konsultförmedlarens meddelande
Konsultförmedlaren hänvisade till ett e-postmeddelande som beställaren hade skickat till konsultbolaget. I meddelandet informerade beställaren konsultbolaget om att konsultbolaget inte hade levererat kompletta bygghandlingar och att handlingarna innehöll brister vilka eventuellt kunde medföra en skada. Konsultförmedlaren hade alltså själv inte skickat något meddelande till konsultbolaget, utan hänvisade till beställarens meddelande.
Konsultförmedlaren gjorde också gällande att parterna hade en muntlig överenskommelse om att beställaren och konsultbolaget skulle hantera skadeståndskraven sinsemellan och inte via konsultförmedlaren.
Förutsättningarna för att ett skadeståndskrav ska anses vara framställt i rätt tid
Hovrätten redogjorde i domen utförligt för innehållet i ABK 09 kap. 5 § 6, som reglerar inom vilka frister skadeståndskrav måste framställas. Sammanfattningsvis konstaterade hovrätten att följande förutsättningar måste vara uppfyllda:
- Beställaren måste ha framställt ett krav mot konsulten inom tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter det att beställaren fått kännedom om skadan,
- beställaren måste, i meddelandet om skadestånd, ange det huvudsakliga händelseförloppet som ligger till grund för kravet, och
- beställaren måste tydligt ange att han, genom meddelandet, framställer ett skadeståndsanspråk mot konsulten.
Hovrätten påpekade också att det är beställaren som har bevisbördan för att förutsättningarna enligt ABK 09 kap. 5 § 6 är uppfyllda.
Hovrättens bedömning
I det aktuella fallet ansåg hovrätten att konsultförmedlaren inte hade bevisat att meddelandet uppfyllde förutsättningarna för preskriptionsavbrott. Konsultförmedlaren hade därför inte rätt till någon ersättning.
Hovrätten klargjorde att konsultförmedlaren inte hade lyckats bevisa att det fanns någon muntlig överenskommelse att skadeståndskrav skulle kunna framställas direkt till konsultbolaget från beställaren. Konsultförmedlaren hade inte heller på något annat sätt lyckats visa att konsultbolaget godtagit en sådan ordning genom sitt agerande eller passivitet. Hovrätten konstaterade även att det inte fanns något som talade för att det förelåg någon intressegemenskap som gav konsultförmedlaren rätt att tillgodogöra sig beställarens meddelande.
Hovrätten konstaterade vidare att även om konsultförmedlaren hade haft rätt att tillgodogöra sig beställarens meddelanden, så uppfyllde det nu aktuella meddelandet ändå inte kraven i ABK 09 kap. 5 § 6. Meddelandet som konsultförmedlaren hänvisat till hade t ex inte specificerat att det faktiskt uppstått en ekonomisk skada eller vem som hade drabbats av den. Det framgick inte heller vem som skulle vara ansvarig för skadan eller att det riktas något anspråk på ersättning mot konsultbolaget.
Sammanfattningsvis konstaterade hovrätten att konsultförmedlarens rätt att göra anspråk på skadestånd mot konsultbolaget hade gått förlorad eftersom krav inte framställts i tid.
Konsulträttslig reflektion
Av hovrättsavgörandet framgår att när det kommer till mellanhandslösningar och förmedlingskonsulter så behöver konsultförmedlaren framställa sina egna krav mot konsultbolaget för att dessa ska ha juridisk verkan. Motsvarande gäller då även i ett rent underkonsultsavtal och enligt vår uppfattning även i de flesta andra civilrättsliga avtal (som bekant är det viktigt att man följer avtalskedjan).
Hovrättsavgörandet belyser också vikten av att beställarens skadeståndskrav faktiskt är ett skadeståndskrav. ”Skadeståndskrav” där beställaren av olika anledningar försöker uttrycka sig diplomatiskt eller uttrycker sig alltför vagt, leder ofta till att beställarens meddelande inte kvalificerar sig för att utgöra ett skadeståndskrav. Efter så lite som tre månader (se ovan) får detta – i ett avtal baserat på ABK 09 – till följd att beställaren förlorar rätten till skadestånd även om han har rätt i sak. Någon möjlighet för beställaren att senare ”läka” formaliabristerna finns inte.
Juridisk rådgivning kring entreprenad- och konsulträtt
Är ni beställare emot konsulter i entreprenadprojekt och behöver rådgivning för att reda ut lagliga aspekter kring projektet kan ni vända er till WA Advokatbyrå. Vi är experter inom entreprenad- och konsulträtt och bistår regelbundet beställare inom kommun, privata fastighetsägare eller samhällsbyggnadsbolag.
Vi bistår också regelbundet entreprenörer med att granska avtal för att identifiera risker och i vissa fall möjligheter som uppstår på grund av beställarens oklarheter.
Vårt utbildningserbjudande inom entreprenadjuridik
WA Advokatbyrå erbjuder kurser inom entreprenadjuridik med grund- och fortsättningskurser samt kurser inom något utvalt specifikt område. Ni kan samla ihop kollegor och vi tar fram en utbildning som är anpassad efter just de juridiska frågeställningar som er organisation vill fördjupa sig i.
Våra kurser/utbildningar vänder sig till dig som vill kompetensutvecklas inom ditt yrke och regelbundet kommer i kontakt med entreprenad- och konsulträtt. Kanske arbetar du på fastighetsägarsidan som anställd eller konsult. Du kan t ex ha en chefsbefattning, arbeta som bolagsjurist, förvaltare eller på samhällsbyggnadssidan inom en kommun.